måndag 30 augusti 2010

"Påvlig" njutning ifrån Rhône!

Châteauneuf-du-Pape är beläget i Södra Rhônedalen.

Under andra delen av Babylonska fångenskapen hade här påvarna sitt sommarslott.

Här produceras över 10 miljoner flaskor vin per år och det är huvudsakligen röda viner.
Vita viner står endast för ca 5 % av produktionen och roséviner är strängeligen helt förbjudet.

Terrängen samt "terrioren" är högst varierande varav det är en uppsjö av olika druvor som odlas.

Ett vin kan ha helt upp till 18 druvsorter dock är det traditionella att man tillåter ca 12.

Över den extremt varierande jorden har marken inslag av större stenar.
Dessa stenar värms upp av det njutbara klimatet så när nattens frost sätts igång så värmer stenen rankan. Detta gör det möjligt för bönderna att ha alla de sorter som odlas.

Louis Mousset Châteuneuf-du-Pape








Från en av Rhônes största distrikt kommer detta typiska Châteuneuf-du-Pape vin. Här är upp till ca 10 druvor och jäsningen sker på stora ektunnor helt i enlighet med traditionen.

Här är inslag av mörka bär. Örter i mångfald, tobak och choklad.

Till denna cuvée passar fina biffar samt varierade ostbrickor ypperligt.

Vin härifrån kostar. MEN du får massor av smak & doft för penningarna och en oerhörd buteljerad njutning på köpet.

Var bered på ca 150:- och uppåt. Det är det väl värt ifrån ett av Frankrikes bästa vinområden.

Rhone sträcker sig hela vägen ner till Provence, och här i närheten börjar vår avsmaknings resa den 29 Oktober.

Om du klickar här så finner du mer info!

Njut sensommaren!

/ Er Simon

onsdag 25 augusti 2010

Jordens betydelse för vinet

Det talas ofta om jordmånen och dess inflytande på vinet.

Men vad är den egentligen ? och hur kan olika mark påverka det vi har i glaset?

Det finns inte alltid några enkla svar på frågorna.

Vinrankorna trivs mer eller mindre bra i olika vingårdar beroende även på klimat och läge.



I vingårdarna runt om i världen finner man en mängd blandningar och jordmåner.

Det är ingen slump att de mest kända vinodlingsområdena ligger där de ligger.

Franciskanermunkarna i Frankrike var i början av medeltiden först med att utforska vingårdarna och skaffa sig kunskap om vilka vinrankor som gav de bästa druvorna och varför.




Kunskaperna har sedan dess vuxit i takt med erfarenheten och lärdom från generation till generation. Jordmånen i vingårdarna är en definition på vilken sorts mark som finns i det övre skiktet, från ytan och en till ett par meter ner i marken.

Den kan omnämnas med namnet på den stensort som domineras men även med andra namn. Jordmånens betydelsediskuteras mer i gamla världen medan man i nya världen intresserar sig mer för det lokala klimatet, s.k. mesoklimat.

Tack för en härlig provning i Torsdags!

Klicka på raden här för lite bilder!


/ Er Simon

Vinprovningar i Malmö

Bäste entusiast!

Nedan ser du sensommarens och höstens "öppna" program!

Dubbelklicka på bilderna för bättre upplösning!

Är Ni ett minimi om 8 personer, anordnar jag provningar privat eller på Ert företag.

/ Er Simon




onsdag 18 augusti 2010

Fransk druva i Italien!

Organiska viner är mkt speciella. Speciellt om du är förstagångssmakare av dessa.
Oftast är vi konsumenter väldigt vana vid viner som är gjorda av besprutade druvor.

"Organic wine" är översatt på ren Svenska. Ekologiskt vin. Man kan såsom Svensk tycka att det låter otroligt avancerat. I själva fallet är det ganska enkelt. Eller väldigt enkelt. Man odlar och gör sitt vin som man alltid gjort fram till 60 - 70 talet då den kemiska bekämpningen av mjöldag samt phylloxera tog form. Helt enkelt naturligt.

Smaken är annorlunda, ibland kan man känna en viss unkenhet, ganska naturligt.
Men bli ej rädd för det, jag menar starkt att även om vinet nedan är endast klassificerat som ett IGT vin, så håller det en enorm kvalitet.

Hantverk belönar sig i längden!

Colognola Organic Cabernet della Venezie IGT






Normalt sett är Corvina och Molinara samt Rondinella de stora druvorna i Venetien. Men det finns uppstickare bland bönderna som "vågar" i "vinsnobberiets" Italien även odla vin på franska druvor.

Viner med utländska druvor kan aldrig nå de förnämsta klasserna DOC samt DOCG utan förblir i IGT... Men, ack , här kan man fynda!


Ljuvlig doft och mogenhet av bigarråer, örter, samt kryddor och tobak.
En smak av nyponsoppa, samt vinbär. Vinet har fin fyllighet samt har en härligt lagrad Cabernet färg.

Man kan märka att det absolut ej är en Fransk Cabernet. Färgen med så kort lagring samt mogenhet i kombination med harmonin har utvecklats snabbare än vad den borde gjort i sin "moderjord".

Ett underbart vin att avnjuta till sensommargrillen eller varför ej till en goder fågel!

För runt 85:- är detta ett helt klart fynd!

Njut sensommaren!

/ Er Simon

onsdag 11 augusti 2010

Sangiovese & tanniner

Lördagen bjöd på ännu en provning med Sangiovese druvan på agendan. Och visst är det en underbar druva, även kallad Jupiters blod.

Sangiovesen växer sällan med gott resultat utanför Toscana, och för tanninhatare är den kanske druvan som ger mest tanniner.

Vad är då tanniner?



Ifrån druvskal & kärnor härstammar dessa naturliga kemiska föroreningar kallade "tanniner". Även kan en del tanniner kan finnas i träet i faten som vinet lagras i.

Rött vin har oftast mest tanniner eftersom druvskalen får jäsa tillsammans med musten för att ge vinet färg.

Ju mer ett vin lagras på fat ju mindre tanniner blir kvar. Efter en lång lagring kan vinet få en betydligt mer harmonisk sandsträv smak till skillnad ifrån ett ungt vin.

För dem så önskar rött vin med betydligt mindre tannin är viner med druvan Pinot Noir att rekommendera.

Ofta talar man om garvsyra vilket i vinvärlden är synonymt med just tanniner.

Tack för en trevlig tidig afton fullberikad med tannin.

För bilder ifrån kvällen klicka på raden här.

Jag hoppas att den resterade aftonen var lika givande!


/ Er Simon

Skillnaderna mellan Whiskysorter

Det råder ju som bekant stor skillnad mellan whisky och whisky. Vi har Bourbon, sour mash, Scotch blended, Canadian, Malt, Rye, samt även Irish både blended och malt.

Den Amerikanska whiskyn har mycket av allt, vad annars?


Aromrikare, sötare och en påträngande doft av bränt ekfat. Så kan man vanvördigt beskriva den amerikanska whiskey som utvecklades av invandrare allt ifrån 1600- och 1700-talet.

De invandrande whiskeyproducenterna övergav snabbt alla de traditioner som de hade med sig från Europa, och började istället att skapa sina egna metoder att framställa "eldvatten".
Bourbon, den mest kända av alla amerikanska whiskeysorter, har fått sitt namn efter Bourbon County i Kentucky. Kentucky anses vara den amerikanska whiskeyns vagga, men liksom det mesta i det stora västerlandet förändras allt mycket snabbt och i dag produceras inte en droppe sprit i Bourbon.

Bourbon måste enligt lag ha en mäsk som består av minst 51% majs. Dess smak är mycket distinkt, ofta kärv, och det kanske mest kända märket är Wild Turkey.

En viktigt profil i Amerika är naturligtvis Sour Mash. Den har sitt ursprung i den typiska Bourbon-whiskeyn, men vid destilleringen sparar man en andel av den mäsk som man bränner för att sedan addera den till nästa mäskning. Det ger en åldring som skapar karaktär till smaken. Den stora Sour Mash-whiskeyn är den mytomspunna Tennesee-whiskyn Jack Daniels.





Jack Daniels


Det finns en vattenåder nära Lynchburg, Tennesee, en källa med ett lätt kalkhaltigt vatten. Detta upptäckte Jack Newton Daniel 1866, och snart hade han startat ett detilleri som skulle gå till historien. Jack Daniel. Sedan mitten av 1950-talet har ägandet övergått från familjens ägo, men man tillverkar exakt samma sour-mashwhiskey som Jack en gång destillerade.


Karaktären är mycket speciell. En förklaring till de nyanser som träder fram är att alkoholen får rinna genom träkol. En del av skärpan försvinner då och andra mycket spännande toner träder in i dess ställe.

Tack mina herrar för en givande whiskyprovning där vi "benade" ut skillnadera. Och vilken kuriosa att det var på den "verklige ålakungens punchverande" vi njöt av whisky.

För bilder av i Lördags klicka på texten här.

/ Er Simon

torsdag 5 augusti 2010

Kanadensisk whisky



Efter sekelskiftet rådde spritförbud i USA, och Hiram Walker som vid den tiden bara fick exportera sin whisky kunde, tack vare bristande logik i den amerikanska lagstiftningen, etablera sig som en av de riktigt stora på den amerikanska marknaden


Kanadensisk whisky destilleras i kolonnapparater.

En omgång sprit görs på en blandning av råg, mältat och omältat korn, för att sedan läggas på lagring.
Därefter blandas den med en neutral sprit gjord på majs och får ligga till sig ytterligare.



Den kanadensiska whiskyn anses av vissa ligga nära den amerikanska rye-whiskeyn, men ska inte förväxlas.
Den kanadensiska är mycket mer lättillgänglig och tar bättre vara på de olika sädesslagens specifika doft och smak
Den många gånger omsorgsfulla tillverkningen har resulterat i en mjuk och fin karaktär där ingen specifik del blir påträngande.

Tack för en trevlig whiskyprovning av förra Onsdagen.

Och tack för att jag fick bistå med denna whiskyprovning som din examenspresent.

Än en gång grattis!

För ett fåtal bilder från kvällen klicka på texten här.

/ Er Simon